Så kan snål användas i en mening
- Det var en häst som hade skadat sig, men Kajsas pappa var för snål för att ringa efter veterinären.
- Har han blifvit snål och öfvermodig !
- ), så omtänksam, så försiktig, så ordentlig i sina affärer... icke snål heller... så god.
- Fadern behövde vara snål för att kunna skrapa ihop förmögenheten.
- " Var icke snål, Christophle !
- Men havet är girigt och vågen snål. "
- Var icke snål, säger jag : giv mig en till ! "
- Men bara efter en liten tid blev han snål och gnatig.
- Nej, du, — farbror är snål, det är hela saken !
- Fru D. : Ja, ja, gubben lär allt vara snål.
- Hon är snål, lysten efter gåvor, så rik hon är.
- Han visste nog, att folk sade, att far var snål, men det var väl rätt att hålla på pungen och inte kasta bort pengarna i onödan.
- Han var så snål, att han hela vintern låg och sov i lucksängen för att spara på lyse.
- Och när han skraltar så där omkring, är han dock så snål emot sin lekamen, att han endast njuter vatten.
- - Om sådant är jag snål, inte om penningar.
- - Snål är han, och elak är han, men dotter hans lär bli ändå värre, om hon får leva, säger folk.
- Men tyvärr, kustnaturen är icke sådan ; den är rå och snål.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
